Så har jag hundra år efter alla andra sett ett avsnitt av Parneviks. Och det är ju faktiskt riktigt roligt! De verkar vara sjukt sköna människor och jag tänker direkt att jag också skulle vilja vara sådan. Sådär som alla gillar att åka och hälsa på, där det händer grejer hela tiden och man bara kan vara sig själv.
Sen vore det ju inte dumt alls att ha deras hus också. Skulle nog passa mig bra att bo granne sådär med stranden. Mhm.
//A hundred years after everyone else, I’ve finally seen an episode of Parneviks. And it’s hilarious! They seem like totally awesome people and I’m thinking that I too would like to be like that. The kind of person everyone wants to come and visit, where there’s constantly something going on and you could just be yourself.
And it wouldn’t be so bad to have their house either. It would probably be a pretty good fit with a house next door to the beach. Mhm.//
Eller hur, har kul hade det inte varit att ha ett stort hus med massa folk som kommer och hälsar på.
Det är bara att börja jobba för att göra det till verklighet! Tills vidare är folk mer än välkomna ut till förorten!