Nu är våra ledardagar över, och vilka dagar sedan! Det är så sjukt peppande att hänga med det här gänget att jag i två dagar gått runt och varit lite övertaggad. Stackars mina kollegor alltså. Jag ledde i alla fall två paneler där jag hoppas att man fick med sig inspiration och kunskap och kunde se bortom mitt överentusiastiska skämtande. Om jag ska vara ärlig kände jag mig lite som Steve Ballmer bitvis. Så trött på mig själv.
Nog om det.
Vi tagit stora kliv framåt när det gäller insikten i att ha självkännedom om vem man är som ledare, vad man är bra på – och att vara ärlig mot sig själv i det. Och kanske viktigast av allt: det är faktiskt inte tanken som räknas. Man måste faktiskt artikulera vad man menar och göra som man själv säger. Eller, jag kan inte svara för de andra, men jag har i alla fall fått ganska många polletter som ramlat ner.
Några saker jag särskilt tar med mig:
- Ledarskap är en mycket medveten och aktiv handling.
- För att bli en bra ledare måste man verkligen känna sig själv och vad som påverkar en.
- Om teamet inte levererar som jag tänkt mig är det mitt fel. Då har jag inte uttryckt förväntningarna tillräckligt tydligt.
- Förtroende och tillit är nyckeln till allt.
En annan sak är att jag inte ska göra så jädra många actionplans utan fokusera på bara två saker: fortsätta bygga förtroende hos mitt team och kollegor och vara ännu mer tydlig med målsättningar och förväntansbild. Då hoppas jag bli en sådan där ledare som man ser upp till. Mindre Steve, mer Daenerys.
Our leadership days are over, and what a couple of days it’s been! Hanging out with my awesome colleagues is so much pep that I’ve been walking around totally spazzing out for two days. I feel bad for my coworkers. I led two panels from which I hope they’ve picked up on some inspiration and knowledge, except for my over excited joking. To be honest, I felt like Steve Ballmer at times. I’ve so had it with myself.
Enough of that.
We’ve taken a lot of steps towards understanding yourself and how it affects you as a leader, what you’re good at – and to be honest with yourself about it. And most importantly: it’s not the thought that counts. You have to actually articulate what you mean, and do what you say. I can’t speak for all the others, but I had a lot of pennies dropped.
A few takeaways:
- Leadership is a very conscious and active act.
- In order to be a good leader, you have to really know yourself and what affects you.
- If the team isn’t delivering as I expected, it’s my fault for not communicating those expectations clearly.
- Trust is the key to everything.
An other thing I’m going to stop doing is action plans left and right. I’m just going to focus on two things: keep building trust with my team, and be more clear with my expectations. I hope this will make me a better leader and someone to look up to. Less Steve, more Daenerys.